Nu är det klart, ny utlysning i Klimatklivet!

Nu är det klart, ny utlysning i Klimatklivet!

Av budgettekniska skäl kommer det denna gång villkoras att åtgärderna ska slutföras senast den 30 juni 2024. Besked beräknas komma i november–december 2023. Detta i kombination med att åtgärder inte får påbörjas innan Naturvårdsverket beviljat stöd gör att det krävs väl förberedda och mer begränsade åtgärder. Det är dock ok att göra icke-tvingande förhandsbeställningar, exempelvis av laddbara arbetsmaskiner. Detta för att möjliggöra för att slutföra åtgärden vid halvårsskiftet 2024 samtidigt som investeringen kan stoppas vid ett eventuellt avslag.

Exakt datum för utlysningsperioden kommer inom kort att publiceras på Naturvårdsverkets hemsida. Ansökningsomgången planeras öppna den 18 september.

Vi har förståelse för att villkoren är begränsande, men vill ni ta chansen att söka så kan vi vara behjälpliga. Hör av dig så fort som möjligt i så fall!

64% av svenskarna vill att staten gör mer för klimatet

64% av svenskarna vill att staten gör mer för klimatet

Europeiska Investeringsbankens (EIB) årliga klimatundersökning som fokuserar på medborgarnas beteenden och klimatförändringarna har kommit. Här är de huvudsakliga slutsatserna.

  • Närmare två tredjedelar av svenskarna är övertygade om att deras eget beteende kan göra skillnad när det gäller att hantera klimatkrisen.
  • 70 procent av svenska ungdomar anser att en framtida arbetsgivares klimatpåverkan är ett viktigt kriterium när de söker jobb.
  • 64 procent av svenskarna är positiva till mer omfattande statliga åtgärder för att förändra människors beteende. 72 procent av de under 30 år skulle välkomna sådana åtgärder.
  • Hälften av befolkningen säger att en potentiell arbetsgivare som prioriterar hållbarhet är viktigt. Över två tredjedelar av de under 30 år som säger att det är en betydande faktor.
  • 60 procent skulle betala mer för klimatvänlig mat, medan 72 procent är för att märka all mat med dess påverkan på klimatet och miljön.
  • Hela 45 procent av svenskarna är positiva till att skapa ett koldioxidbudgetsystem som sätter en gräns för den mest klimatskadliga konsumtionen.
Hur beräknar man som organisation sin klimatpåverkan?

Hur beräknar man som organisation sin klimatpåverkan?

Att som organisation beräkna sin klimatpåverkan är ett avgörande steg för att minska utsläppen och bidra till att stoppa den globala uppvärmningen. Det kan tyckas överväldigande, men med rätt metoder och verktyg kan det också bli enklare än vad man tror.

 

Processen sker traditionellt i följande steg:

  1. Samla in data om energiförbrukning, transporter, inköp och andra verksamhetsområden som kan orsaka utsläpp.
  2. Identifiera utsläppskällor och välj en lämplig metod för att beräkna klimatpåverkan (ex Greenhouse Gas Protocol -GHG).
  3. Beräkna klimatpåverkan och analysera resultatet för att hitta möjligheter att minska utsläppen.
  4. Uppdatera beräkningen regelbundet och gör förbättringar där det behövs.

 

Som organisation kan ni på egen hand samla in underlag och beräkna er klimatpåverkan eller ta konsulthjälp. Men det finns också stora vinster i att automatisera hela processen, från insamling till beräkning och visualisering.


Är du nyfiken på hur det skulle gå till?

Då vill vi tipsa om att det just nu går att anmäla sig till ett webinarium den 27 april om ”smart klimatuppföljning”. Just detta evenemang är inriktat på målgruppen kommuner, regioner och myndigheter.

Läs mer och anmäl dig här >>

Kritiken från Klimatpolitiska rådet är mycket hård

Kritiken från Klimatpolitiska rådet är mycket hård

De globala utsläppen måste snabbt vända nedåt om vi ska undvika de mest dramatiska negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat. Detta lyfter klimatpolitiska rådet i sin senaste rapport för 2023. För att läsa mer om denna klicka här: Klimatpolitiska rådets rapport

Rådet konstaterar att den politik som den nya regeringen hittills presenterat inte är tillräcklig för att nå klimatmålen till 2030. Utsläppen kommer till och med att öka. Klimatpolitiska rådet betonar att det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Enligt klimatlagens krav ska regeringen under 2023 presentera en klimatpolitisk handlingsplan för den pågående mandatperioden. Klimatpolitiska rådets utvärdering av den nuvarande politiken, den tidigare handlingsplanen, myndigheternas underlag och EU:s pågående reformer, leder fram till ett antal rekommendationer för handlingsplanerna.

Förutom att ge ett antal rekommendationer berör rapporten hur en instabil omvärld påverkar oss. De lyfter aspekter som berör de senaste prisökningarna etc. Rådet menar att klimatpolitiken bör göras så robust som möjligt inför liknande omvärldshändelser. Åtgärder för en effektivare energi- och resursanvändning och en mer diversifierad tillförsel av energi och andra resurser, är möjliga vägar. Det är också viktigt att kortsiktiga krisåtgärder utformas så att de inte försämrar möjligheten att nå långsiktiga mål. Rådet menar att det är olämpligt att förändra reduktionsplikten som en krisåtgärd, utan att ta hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna. Om riktade stödinsatser blir nödvändiga under en kris, bör stöden utformas så att de underlättar klimatomställning, till exempel energieffektivisering.

Measure & Change på Swedish Startup Map

Measure & Change på Swedish Startup Map

Measure & Change är en av de 420 startups som finns  med på Swedish Climate Startup Map!

Det är verkligen glädjande att det finns så många startups som vill bidra till att minska utsläppen. Enligt den senaste IPCC-rapporten måste vi agera kraftfullt och snabbt. Detta nya initiativ vill lyfta innovativa startups som bidrar till den gröna omställningen. Kolla in kartan här 

Projektet leds av Chalmers Ventures, Dalarna Science Park, Ignite Sweden, LEAD, SISP och Sting och delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Tillväxtverket, Vinnova och Energimyndigheten.

 

En sista varning från FN:s klimatpanel – minskningen måste ske nu!

En sista varning från FN:s klimatpanel – minskningen måste ske nu!

Tiden håller på att rinna ut, enligt FN:s klimatpanel. Vi måste minska utsläppen med 50% innan 2030 för att kunna nå 1,5-gradersmålet.

IPCC:s nya rapport sammanfattar den senaste vetenskapliga kunskapen om klimatförändringar och dess konsekvenser. Vi har fortfarande en liten chans men det är bråttom. Till 2030 måste vi halvera utsläppen om det ska vara möjligt att nå 1,5-gradersmålet. 

Idag har temperaturen ökat med 1,1 grader och konsekvenserna syns redan i form av allvarlig torka, översvämningar, skogsbränder, vattenbrist, värmeböljor, stigande havsnivåer och svåra stormar. Dagens klimatförändringar orsakar förödelse och påverkar människors liv, försörjning, hälsa och välbefinnande, infrastruktur och ekonomier, livsmedelsproduktion och globala försörjningskedjor. I vissa sårbara regioner i vilka hälften av jordens befolkning bor, var dödligheten till följd av klimatförändringar femton gånger högre än i andra regioner det senaste årtiondet.

IPPC konstaterar att lösningarna finns och är tekniskt genomförbara, till och med ofta kostnadseffektiva. Samtidigt ökade subventionerna av fossila bränslen till rekordhöga 1 biljon USD 2022, alltså mer än 8 biljoner kr (8 000 000 000 000 kr). Mer om det här.

Vi måste också inse att vilka val vi gör nu påverkar människors välbefinnande och förutsättningar för ett gott liv i många hundra eller rent av tusentals år.

IPCC-rapporten