De globala utsläppen måste snabbt vända nedåt om vi ska undvika de mest dramatiska negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat. Detta lyfter klimatpolitiska rådet i sin senaste rapport för 2023. För att läsa mer om denna klicka här: Klimatpolitiska rådets rapport
Rådet konstaterar att den politik som den nya regeringen hittills presenterat inte är tillräcklig för att nå klimatmålen till 2030. Utsläppen kommer till och med att öka. Klimatpolitiska rådet betonar att det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.
Enligt klimatlagens krav ska regeringen under 2023 presentera en klimatpolitisk handlingsplan för den pågående mandatperioden. Klimatpolitiska rådets utvärdering av den nuvarande politiken, den tidigare handlingsplanen, myndigheternas underlag och EU:s pågående reformer, leder fram till ett antal rekommendationer för handlingsplanerna.
Förutom att ge ett antal rekommendationer berör rapporten hur en instabil omvärld påverkar oss. De lyfter aspekter som berör de senaste prisökningarna etc. Rådet menar att klimatpolitiken bör göras så robust som möjligt inför liknande omvärldshändelser. Åtgärder för en effektivare energi- och resursanvändning och en mer diversifierad tillförsel av energi och andra resurser, är möjliga vägar. Det är också viktigt att kortsiktiga krisåtgärder utformas så att de inte försämrar möjligheten att nå långsiktiga mål. Rådet menar att det är olämpligt att förändra reduktionsplikten som en krisåtgärd, utan att ta hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna. Om riktade stödinsatser blir nödvändiga under en kris, bör stöden utformas så att de underlättar klimatomställning, till exempel energieffektivisering.
