Majoritet för klimathänsyn i kommunala inköp

Enligt en Sifo-mätning beställd av Upphandlingsmyndigheten tycker 76% att det är viktigt att kommunen tar hänsyn till klimatpåverkan när den köper av varor och tjänster. Och offentlig upphandling kan bidra stort för att nå Agenda 2030-målen, det visar en undersökning som Nordiska ministerrådet har gjort. Men nu är det bråttom eftersom 2030 bara är två upphandlingsperioder bort; den vanligaste avtalstiden är 3-4 år.

Det bästa sättet att avgöra vilka upphandlingar som gör störst klimatavtryck och därmed också har störst potential att bidra till minskning av utsläpp, är att göra en miljöspendanalys. Då tittar man på hur mycket pengar som spenderats inom vissa områden som sedan med hjälp av klimatindikatorer räknas om till koldioxidekvivalenter.

Inom kort kommer Upphandlingsmyndigheten att publicera klimatindikatorer för miljöspendanalys tillsammans med tillämpningsanvisningar och fördelningsnycklar på sin webb.
Läs mer på www.upphandlingsmyndigheten.se

Nytt i M&C- utsläpp från det geografiska området

Nytt i M&C- utsläpp från det geografiska området

Nu får våra kunder från kommun och region även data för de territoriella utsläpp visualiserat i samma tjänst. Data kommer från Nationella emissionsdatabasen.
En kommun eller en region har stora möjligheter att påverka utsläppen i sitt geografiska område, inte bara de egna utsläppen som de har full rådighet över. Fysisk planering, kollektivtrafik och trafikplanering samt dialog och samordning av andra aktörer i samhället är viktiga påverkansmöjligheter.

Sveriges utsläpp minskade med 9%

Det är inte bara på grund av att industrin minskat produktionen under pandemin utan även för att vi använder mindre mängd fossil bränslen inom energisektorn, en förändring som bedöms kvarstå. Den ökade medeltemperaturen minskar också utsläppen. Vi har åkt mindre bil och flyg än tidigare men där förväntas en tillbakagång till tidigare nivåer när pandemin är över. Även i markanvändningssektorn är minskningen fortsatt stabilt, trots att skogsavverkningen ökat, eftersom utsläppen från jordbruksmark har minskat samt att kolinlagring i avverkade träprodukter har ökat.
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/

Den 21 december publicerar Naturvårdsverket den fullständiga rapporten ”Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen” med nya utsläppsscenarier för klimatmålet 2045. De nya scenarierna visar hur Sverige, men idag kända åtgärder, kan nå de nationella klimatmålen.

Kan vi inte bara sluta?

Den nya IPCC-rapporten är tydlig; kopplingen mellan extremväder och klimatförändringar är stark och världen har kanske bara 6 år på sig att sluta använda fossila bränslen.
Behövs mer bränder och skyfall eller kan vi bara göra det nu?
#climatechange #IPCC

”Jag är optimistisk över vad vi kan göra men pessimistisk till vad vi kommer att göra”

Sternrapporten som kom 2006 gjorde det tydligt att klimatförändringarna kommer att påverka de grundläggande levnadsförhållandena för människor världen runt, och att det bli oerhört kostsamt att inte göra något, en minskning på mellan 5 och 20% av BNP per år för all framtid. Kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringarnas värsta följder kunde däremot begränsas till cirka en procent av världens BNP per år.

I en intervju med Nicholas Stern för SVT i veckan konstaterar Stern att effekterna av klimatförändring har kommit snabbare och i större skala än förväntat, å andra sidan har tekniken utvecklats fortare, förnybart är redan billigare än fossil energiproduktion.

Vid ett webinar som EU-kommissionen gav 25 mars var Stern huvudtalare och betonade att investeringarna som görs nu efter pandemin för att få igång ekonomin är avgörande:

”The next decade is critical. Choices made on infrastructure and capital now will either lock us in to high emissions, or set us on a low-carbon growth path which can be sustainable and inclusive. Cities are central.”

Vidare konstaterade han att om vi fortsätter som idag hamnar vi långt över tre-gradersmålet.

– Jag är optimistisk över vad vi kan göra men pessimistisk till vad vi kommer att göra, säger Stern till SVT. Hoppet är teknisk utveckling och ungdomarna – de har förstått hur oerhört kostsamt det blir att inte vidta åtgärder.

Länk till EUs webbinar

Mycket starkt tal av sir David Attenborough i säkerhetsrådet

”Climate change is the biggest threat to security that modern humans have ever faced.”

I sitt mycket starka tal i FN:s säkerhetsråd ser sir Attenborough en möjlighet att få världens länder att agera i klimatfrågan genom att koppla klimatförändringarna till ett hot mot vår säkerhet.

”Today there are threats to security of a new and unprecedented kind. These threats do not divide us. They are threats which should unite us, no matter from which part of the world we come, for they face us all. They are: rising global temperatures; the despoiling of the ocean, that vast universal larder on which people everywhere depend for their food; changes in the pattern of weather worldwide that pay no regard to national boundaries, but that can turn forests into deserts, drown great cities and lead to the extermination of huge numbers of the other creatures with which we share this planet. No matter what we do now, some of these threats will assuredly become reality within a few short years. Others could, in the lifetime of today’s young people, destroy entire cities and societies, even altering the stability of the entire world. The heating of our planet has already reached the point that the impacts on the poorest and most vulnerable people are profound. But this is only the beginning of this crisis.”

https://youtu.be/u7I5Ala6KYc